Tillgänglighet

Håkan Petterssons krönikor
Håkan
Inlägg: 12
Blev medlem: tis 15 nov 2005, 14:05

Tillgänglighet

Inlägg av Håkan » tis 15 nov 2005, 14:43

Isabella verkar faktiskt tillgänglig ikväll, tänker jag med tillfredställelse. Hon är vacker, med mycket värme i sig likt en sommardag. Tänk att hon sitter här i biosalongen bredvid mig. Jag borde ha vant mig efter dom här veckorna tycker jag, men...
Det var Isabella som ringde i eftermiddags och frågade om vi skulle gå på bio ikväll?


- Skit i att ta med någon assistent. Jag tror att jag klarar av att flytta över dig från rullstolen till en biofåtölj. Du är ju en lättviktare. Jag är så trött att det alltid är en sån där assistent med när vi träffas. Ska vi ta Biopalatset eller vad det heter där vid Medborgarplatsen? Jag känner en nervös njutning när hennes hand söker min spastiska näve i biomörkret. Hur ska det här gå? Ska min olydiga hand råka ge henne en käftsmäll eller en riktig magpumpare? Min blick går oroligt från filmen till Isabellas mörka hår som inramar ett leende när hon försiktigt bryter upp mina fingrar och tar min hand. Efter en stund böjer hon sig blygt fram och kysser mig ömt på munnen. Här kommer kärleken tänker jag. Hennes bruna ögon söker sig åter till filmduken. Hur ska jag kunna koncentrera mig på filmen? Det är bara att hoppas att hon inte är en sån där som vill göra en djuplodande analys av filmen efteråt. Hon tar upp min hand som är i hennes och låter den smeka sin kind. - Visst var filmen bra, frågar hon. Jag nickar och ser en ensam personal sopa den folktomma Sandrewsfoajén. - Vet du hur vi kommer ut härifrån, frågar Isabella. Det verkar vara stängt till SF-bio där vi kom in och jag tror att det bara finns trappor här. Jag frågar mannen där. Sandrewskepsen åker av och ett grubbelveck visar sig i hans panna. Efter en stunds tänkande kommer han fram till att han inte vet och ber oss att vänta medan han ringer och frågar. Isabella kör mig till en bänk och sätter sig trött. Besvikelsen lyser igenom orden när hon säger: - Jag som hade tänkt att vi skulle ta ett glas vin på en mysig restaurang och sen åka till dig och... Vi får väl se hur länge det här tar för jag ska upp och jobba imorgon. Tystnaden kommer och blandar sig i frustrationens skål när jag tänker: Här sitter jag med en tillgänglig kvinna och kommer inte här ifrån. Jag ser irriterat hur klockan tickar fram sina minuter. Minuterna blir nästan en timma innan Sandrewskillen kommer med hopp och talar om att det finns en hiss utanför som går ner till gatuplan. Han följer med oss ut till hissen och ber uppriktig om ursäkt att vi har fått vänta. Hissen startar med ett ryck när Isabella trycker på nerknappen. Den sänker oss ner till ett mörkt utrymme och när hissdörren går upp automatiskt utbrister en hes onykter röst: - Välkommen ner till helvetet. Isabella sicksackar oss förbi uteliggarna som har hittat sig ett varmt nattkvarter. Jag drar girigt in den friska nattluften när vi kommer ut och frågar om vi ska ta en taxi. - Ja, det står några där utanför Malmen, säger hon och tvekar. Jo... Är det okej att jag sätter dig i en och ringer din assistent och säger att du kommer? Jag ska som sagt upp imorgon. När taxin svänger ut på Götgatan ser jag hur Isabella slinker in på Malmen. Det svider till i mig när tanken kommer: Där inne hittar hon nog någon som är mer lättillgänglig än jag. Läs fler texter och beställ böcker på hakanpettersson.net